Alkisparken

Genom den här bloggen har jag märkt ett intresse hos mig som jag inte visste om tidigare. Det handlar ungefär om platser och tillfällen då det naturliga, spontana, oplanerade dyker upp mitt i staden (iofs vice versa också). Det är väl ett Rousseauskt romantiskt drag hos mig antar jag, och/eller nostalgi för den norrländska småstad jag föddes i. Jag lägger ingen värdering i det.

Malmö lider en viss brist på det jag talar om, gör det inte? Jämfört med städer som Stockholm och Göteborg, där klippor och skog sticker fram lite varstans, är Malmö ganska fattigt på gröna platser som inte är planerade och gräsklippta. I gengäld uppfattar jag dock Malmö som lite mer spontant och livligt på det sociala planet.

Vid järnvägen, mellan stadsdelarna Ellstorp och Kirseberg, finns en plats som utgör undantaget som bekräftar regeln. Den har mig veterligen inget officiellt namn (om nu inte 'alkisparken', det enda jag har hört, är det), och det är svårt att kategorisera den. Den verkar populär bland såväl missbrukare som hundägare, och efter att de nya studentbostäderna byggdes på Idaborgsgatan tycker jag att den mer och mer fått karaktär av en riktig park. Men den behåller fortfarande en ovårdad och vildvuxen karaktär, och man vet aldrig vad man kan hitta där. Värt ett besök, och sen kan du fundera på vad som kommer att hända här. För jag gissar att det inte kommer att se ut så här länge till.